Sanningens ögonblick...

Idag har jag varit på praktiken. Skulle egentligen ha varit min sista dag idag, men fick gå hem igår på grund av huvudvärk. Så därför går jag min sista dag imorgon istället.

Nu har det gått en vecka sedan jag skar mig i handen och fick tejpa. Idag var det dags för sanningens ögonblick. Det vill säga att ta bort tejpen för att se hur det såg ut. Var knappt att man våga det, men såg riktigt fint ut under. Syns knappt något alls förutom ett streck där glipan var. Fast egentligen borde jag inte ha väntat mig annat heller eftersom det inte har blödigt eller varat sig något sedan jag satte på första plåstret.
Nu lade lade jag på lite LHP-salva och ett plåster och det får vara så en dag eller två nu. Kanske att jag lossar lite på plåstret imorgon och lägger på lite ny salva, men annars ska jag låta det vara veckan ut i alla fall.
Känns i alla fall skönt att det gick så bra som det gick. Kunde ha gått betydligt värre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

* Jag följer gärna din blogg på Bloglovin', men bara om jag själv vill, så fråga inte är du snäll.

* Be mig inte gå in och titta i din blogg för det gör jag ändå, bara du lämnar en kommentar.

* Vet jag inte vem du är, så kommer jag inte rösta på dig i veckans blogg om du ber om det och det är den enda kommentar du lämnar.

* Jag kommer inte gå in och fråga något i din frågestund om du ber mig om det och jag inte vet vem du är.




Ditt namn:
Stammis?

E-postadress: (ser bara jag)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0