När man riktigt tänker efter, hur mycket använder man sig egentligen av ordet inte? Detta togs upp på stresshanteringskursen och det är helt hutlöst mycket man använder sig av det ordet. Tänker man till lite extra så har det ju faktiskt en ganska negativ klang.

Hjärna är uppbyggd lite så att den inte riktigt tar till sig vad man egentligen menar när man säger INTE utan det blir nästan som en uppmaning istället. Om någon t.ex. säger: Tänk INTE på en gul banan, vad tänker man inte på om den där gula bananen. Samma sak gäller när man vill ändra vanor. Jag kan ju ta mitt eget exempel med godisätandet. Istället för att säga: Jag ska INTE/får INTE äta godis så ska man istället byta ut det till det man vill uppnå som t.ex.: Jag är godisfri. På det viset "programmerar man om hjärnan lite. För säger/tänker man det första vad händer då? Jo, man vill ha det där godiset ännu mer. Detta är ett perfekt exempel på vad man kan "skriva" i det mentala rummet. Om det står det mer om här.

Så vad kan man då dra för slutsats av detta? Jo, försök att att använda ordet INTE så lite som möjligt. Dels låter man mer positiv, men framför allt så kan man åstakomma så mycket mera.