Har kännt mig lite nedstämd och trött den senaste tiden utan att jag egentligen vet varför. Eller jo, det har säkert till en liten del med ekonomin att göra. Det faktum att jag inte ens har haft råd att köpa nya kläder, inte ens det som det verkligen är kris med. Men nu i slutet av månaden kommer stora lönen, så då kan jag äntligen handla nya kläder. Och så klart en ny säng också. Det är det verkligen kris med nu, tror det är därför jag har ont i ryggen. I alla fall delvis.

Tror också att vädret har påverkat en hel del. Jag behöver ljuset för att må bra. Tror att jag kanske har en mild variant av s.k. vinterdepression. Blir jämt nedstämd och trött under vinter-halvåret. Har inte sökt för det eller något, fast jag ibland undrar om jag kanske inte skulle det. Kanske får bli så att jag verkligen kommer ut minst en halvtimme om dagen så att jag får i mig solljuset. Japp, så får det bli.

Nu kom jag ifrån ämnet lite. Känner nu att jag är gladare och piggare. Jag VILL göra saker nu och jag vill inte bara vara hemma. Hemlängtan som jag fick på jobbet är borta också. Visst är det skönt att komma hem efter en lång arbetsdag, men jag har inte längre den där hemlängtan som gnager inom mig under större delen av dagen.

Just nu så ser jag faktiskt fram emot att börja plugga om ett par veckor, även om det är lite nervöst. Känns väldigt skönt att slippa pressen från socialen. Ja, jag har fram tills förra månaden levt på socialbidrag. Det har också såklart gjort att ja kännt mig nedstämd. Jag är sådan att jag vill klara mig själv och att ta emot pengar utan att arbeta för dem är väldigt svårt för mig. Men vad gör man när det inte finns något val? Nöden har ingen lag, som man säger. Så att bara slippa gå dit är en lättnad.

Känns som att jag faktiskt är redo snart för att börja dejta lite igen också. Jag har inte alls haft lust för att det under sommaren nu, har varit totalt ointressant. Så om Han med stort H har tänkt dyka upp någon gång, så är det rätt bra att göra det nu :P